Euroopan unioni

Vipuvoimaa EU:lta

Euroopan aluekehitysrahaston (EAKR) rahoittaman projektin kuvaus

1. Projekti

Projektikoodi: A32469

Projektin nimi: Undersöknings- och planeringsprojekt för Iskmosunden (UPI)

Ohjelma: Länsi-Suomi

Toimintalinja: 3: Alueiden saavutettavuuden ja toimintaympäristön parantaminen

Projektityyppi: Kehittämisprojekti

Suunnitelman mukainen toteutusaika: Alkaa 17.5.2013 ja päättyy 30.9.2014

Toiminnan tila: Toiminta päättynyt

Vastuuviranomainen: Keski-Suomen elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus

2. Projektin toteuttaja

Toteuttajan nimi: Föreningen Iskmosunden rf

Toteuttajatyyppi: Järjestö tai yhdistys

Y-tunnus: 2542489-7

Osoite: Iskmovägen 40

Puhelinnumero: 044 4808480

Toteuttajaorganisaation Web-osoite: http://www.iskmosunden.fi

Projektin kotisivun osoite: iskmosunden.wordpress.com/

Vastuuhenkilön nimi: Peter Back

Asema: Ordförande

Sähköposti: peter.back(at)evl.fi

Puhelinnumero: 044 4808480

3. Projektin toteutusalue ja kohderyhmän kuvaus

3.1 Maantieteellinen kohdealue

Maakunnat: Pohjanmaa

Seutukunnat: Vaasan

Kunnat: Mustasaari

3.2 Varsinaiset kohderyhmät

Intressenter är fast boende och fritidsboende i Iskmo och Jungsund byar. De representeras av Iskmo och Norra Jungsunds skifteslag.

3.3 Välilliset kohderyhmät

Korsholms kommun, turismnäringen. Sjöarna är mycket natursköna och området ger fina naturupplevelser.
Iskmo daghem befinner sig invid Iskmosundet.

3.4. Osallistuvien yritysten lukumäärä

Suunniteltu: 3

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0

3.5. Osallistuvien muiden organisaatioiden lukumäärä

Suunniteltu: 3

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 2

4. Projektin tavoitteet, tulokset ja vaikutukset

4.1 Uusien työpaikkojen määrä

Suunniteltu: 0, joista naisten työpaikkoja 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0, joista naisten työpaikkoja 0

4.2 Uusien yritysten määrä

Suunniteltu: 0, joista naisten perustamia 0

Toteutunut seurantatietojen mukaan: 0, joista naisten perustamia 0

5. Suunnitelman mukainen tiivistelmä toteutuksesta

Projektets målsättning är
1. att undersöka Iskmosundens vatten, sediment samt växt- och djurliv
2. att utvärdera och rapportera insamlade data
3. att uppgöra en plan som kan ligga till grund för konkreta restaureringsåtgärder.

Under fas 1, som verkställs under sommaren 2013, inventeras växtligheten, fågellivet, fiskbeståndet och övrigt djurliv. Vidare undersöks vattenkvaliteten och sedimentets art samt kartläggs markägarförhållanden. Vattenprover tas ännu under våren 2014 för att få ett helt års mätvärden.

Fas 2 verkställs under hösten 2013. Då utvärderas insamlade data och rapporter över dessa uppgörs.

Fas 3 påbörjas när tillräcklig mängd av utvärderade data finns tillgänglig. En restaureringsplan uppgörs med alternativa åtgärder för att få bort befintlig växtlighet och förhindra en fortsatt eutrofiering. Planen syftar till att presentera scenarier för konsekvenserna och den långsiktiga nyttan av åtgärderna vid ett slutseminarium 27.8.2014. Då föreligger en svensk översättning av slutrapporten och ett sammandrag för utdelning.

6. Tiedotus ja hyvien käytäntöjen levittäminen

6.1 Tiedotussuunnitelma

Via föreningens webbplats http://www.iskmosunden.fi och media, t.ex. kommunens informationsblad, dagspressen och regionala radio- och tevekanaler. En infotavla anskaffas invid verksamhetslokalen. Infoblad utdelas till föreningens medlemmar och andra intresserade minst två gånger.

6.2 Suunnitelma hyvien käytäntöjen levittämisestä

Kontinuerligt under projektets förverkligande på föreningens webbplats. En slutrapport föreligger som pdf både på finska och svenska i augusti 2014. Ett sammandrag på svenska utdelas vid slutseminariet 27.8.

7. Projektin julkinen rahoitus, euroa

Myönnetty EU- ja valtion rahoitus: 23 100

Toteutunut EU- ja valtion rahoitus: 23 100

Suunniteltu julkinen rahoitus yhteensä: 31 400

Toteutunut julkinen rahoitus yhteensä: 31 400

8. Vastuuviranomaisen tekemä projektin luokittelu

8.1 Horisontaalinen luokittelu

Tasa-arvo: Sukupuolineutraali projekti

Ympäristö: Ympäristöpositiivinen projekti

9. Loppuraportin tiivistelmä

UPI -projekti käynnistettiin kohdealueen järvissä havaittujen muutosten selvittämiseksi ja kunnostusmahdollisuuksien kartoittamiseksi. Projektin tavoitteena on ollut projektisuunnitelman mukaisesti 1) selvittää Iskmosundenin alueen järvien vedenlaatua, pohjasedimenttiä, vesikasvillisuutta ja eläimistöä, 2) raportoida tulokset ja 3) laatia kunnostussuunnitelma alueen järville. Tavoitteiden saavuttaminen on edellyttänyt laajoja tutkimustöitä vuosien 2013-2014 aikana.

Tutkimustehtävät suunniteltiin projektipäällikkövetoisesti ja niitä tarkennettiin johtoryhmän kokouksissa. Tarvittavista kenttätöistä on vastannut projektiin ainoana henkilönä palkattu projektipäällikkö. Laboratorioanalyysit ja osa spesifeistä kenttätöistä tilattiin ostopalveluina ympäristöalan eri yrityksiltä. Lisäksi kasvillisuus-, eläin- ja pohjaeläinselvitykset teetettiin ostopalveluina. Näiden toimijoiden valintaan myös sovellettiin yleisiä projektin kilpailutussääntöjä. Tärkeässä osassa projektin toteutuksessa on ollut myös talkootyöt, jonka avulla suoritettiin muun muassa järvien koekalastus.

Vedenlaatua havainnoitiin vuonna 2013 neljänä ajankohtana ja lisäksi tutkimusta jatkettiin vuoden 2014 keväällä. Vedenlaadun seurannan ohessa näytteitä otettiin myös valuma-alueen ojista erityisesti syksyllä ja keväällä. Kasvillisuus-, eläimistö- ja pohjaeläinselvitykset toteutettiin kesällä 2013. Tutkimustyöt kalaston selvittämiseksi tehtiin kesällä 2013 ja keväällä 2014.

Tutkimustulosten mukaan kohdealueen järvien vedenlaatu indikoi reheviä olosuhteita. Toisaalta tilanne ei ole vielä edennyt niin pitkälle kuin Länsi-Suomen rehevöityneissä järvissä pahimmillaan on tapahtunut. Ympäristön kannalta suurimmat ongelmat liittyvät keväisiin happikatoihin ja sitä seuraaviin kalakuolemiin. Happikatojen seurauksena myös fosforia vapautuu pohjasta mikä aiheuttaa ainakin ajoittain järvissä sisäisen kuormituksen riskin. Tutkimuksissa myös joidenkin ojien vedenlaatu todettiin heikoksi.

Kunnostustoimissa tuleekin keskittyä ulkoisen kuormituksen minimoimiseen ja järvien terveen ravinnekierron tukemiseen. Menetelminä kyseeseen tulee lähinnä hapetustoimet ja valuma-alueen vesiensuojelulliset rakenteet. Tämän jälkeen järvien virkistyskäyttöä voidaan kohentaa esimerkiksi alueellisesti rajoitetuilla ruoppauksilla.
- - -
Utvecklingsprojekt för Iskmosunden (UPI) igångsattes för att utreda de förändringar som skett i vattendragen och för att kartlägga möjligheterna till restaurering. Syftet med projektet har enligt projektplanen varit 1) att undersöka Iskmosundens vatten, sediment, växt- och djurliv samt strandområden, 2) att rapportera insamlade data samt 3) att uppgöra en plan som kan ligga till grund för konkreta restaureringsåtgärder. För att uppnå syftet krävdes en grundlig forskning under åren 2013-2014.

Forskningsarbetet planerades av projektchefen och preciserades vid styrgruppens möten. För fältarbetet ansvarade projektchefen som projektets enda anställda. Laboratorieanalyserna och en del av det specifika fältarbetet beställdes som köptjänst av olika företag i branschen. Dessutom gjordes kartläggning av växtlighet, djurliv och bottenfauna som köptjänst. Vid val av entreprenörer tillämpades principer för konkurrensutsättning som gäller för allmänna projekt. En viktig del av projektet förverkligades genom talkoinsatser, bland annat för provfiske i sjöarna.

Vattenkvaliteten undersöktes vid fyra tidpunkter år 2013 och dessutom fortsattes undersökningen på våren 2014. Förutom provtagning av vattenkvaliteten togs prover också från diken från tillrinningsområden särskilt under höst och vår. Kartläggning av växtlighet, djurliv och bottenfauna utfördes sommaren 2013. Undersökning av fiskbeståndet utfördes sommaren 2013 och våren 2014.

Enligt undersökningarna indikerar vattenkvaliteten i sjöarna i området att det pågår en eutrofiering. Å andra sidan har situationen ännu inte hunnit så långt som i de värst utsatta eutrofierade sjöarna i Västra Finland. De största problemen ur miljösynpunkt handlar om syreförlust och därav följande fiskdöd. Som en följd av syreförlusten frigörs också fosfor från bottnen vilka åtminstone tidvis förorsakar en risk för inre belastning i sjöarna. I undersökningen konstaterades också att vattenkvaliteten i några diken är dålig.

I restaureringsåtgärderna bör man fokusera på att minimera den externa belastningen och stöda ett friskt näringsomlopp i sjöarna. Som metoder för detta borde man närmast vidta åtgärder för syresättning och skydd av vatten från tillrinningsområdena. Efter detta kan sjöarnas användning för rekreation förbättras till exempel med begränsad muddring.